Mina 2 första dagar på praktikplatsen

Igår när jag vaknade upp så var jag helt förstörd av nervositet! Det blev inte bättre av att när jag färdigduschad och sminkad i min suits går ut på gatan och känner en vind av värme som blåser svettigt på en.
26 grader sådär.
Resan till företaget var dock ganska lugn då jag åkte 40 min extra tidigt, bättre för tidig än att bli försenad!!
Efter sådär 35 minuter på 3 sprängfyllda tåg når jag äntligen min skyskrapa som jag skall arbeta i, den är nog utan tvivel högre än den högsta byggnaden i Stockholm och i Tokyo är det egentligen inte särskilt högt alls.
Komiskt, eller hur?
Jag åker upp till 14:e våningen efter att ha hälsat artigt på vakten som inte hade släppt in mig om jag inte skrivit in mig i besöksloggen. Väl där uppe vid receptionen möter min kontaktperson Mr Sano mig, han var desstom den person som intervjuade mig i sommras (jag höll på att dö av nervositet då också), vi går raka vägen in på kontoret, förbi ca 100 personer som sitter och arbetar och direkt in på högsta hönsets kontor. Här ska hälsas på, artigt och korrekt med bugning och keigo (keigo = artig form av japanska, grammatiken och orden blir väldigt långa och komplicerade).
När jag hälsat på chiefen så tar Mr. Sano med mig upp på 15:e våningen där han introducerar mig för min arbetsgrupp som jag skall spendera de nästkommande månaderna med!
Här ska det hälsas på igen, jag brassar på med min finaste keigo med bugning! Sedan lämnar jag fram chokladen som jag köpt från Sverige... Jag såg till att det stod Stockholm och att det var dalahästar på, ska det vara så ska det vara så svenskt som det kan bli.
Just det där med att ge något när man varit bortrest eller kommer på besök är ganska så viktigt i Japan, det kan också bli en personlig konkurs om man reser mycket har jag fått det förklarat för mig hehe
Jag får sedan ett bord, en dator, lite kontorsbehör etc.
Efter det sitter jag och svettas i min suits i 10 min tills klockan ringer, ja ni läste rätt, det finns en klocka som påminner lite om när klockan ringer in på lågstadiet. Detta är då signalen för att arbetsdagen har börjat och man skall ha morgonmöte som avdelningschefen håller i... Vilket jag självklart fick stå i centrum av, väldigt svettigt! Till min stora fasa lägger han till att vi endast ska tala på japanska med varandra också, detta som en del av min utbildning, visserligen är det väldigt bra för min del, men pressen föll ner som en meteorit från himlen på en.
Alla var dock väldigt snälla och glada så det underlättade allt för mig senare när jag fick gå runt och hälsa på alla på kontoret igen, sådär en ca 100 personer haha
Dagen rullar sedan på med ett möte med min avdelningschef, jag rensar ut 1 år av filer i deras förvaringsskåp och organisera dem, shreddar papper i 2 timmar och pluggar produkterna som erbjuds.
Sen tog dagen slut! Klockan ringer då också kan jag flika in.
Jag sov på tågen hem och ramlade i säng efter det.

Idag vaknade jag upp samma tid, med andra ord alldeles för tidigt, gick till arbetet dock inte lika svettig denna gång hehe
Idag kändes saker och ting mycket lättare därför flöt dagen på utan minsta problem faktiskt! Så jag har inte så mycket att berätta om idag... Förutom... Dagens goda mat:
Jag åt Udon till lunch idag (tjocka japanska nudlar)! Personligen gillar jag dem bäst kalla i en slags söt/salt sås med ett löskokt ägg på med massa purjolök och frityrsmetsmulor!
Mums!
Det bästa med just udon är att för det mesta kostar det väldigt lite men man blir väldigt mätt på det.
Riktig studentmat fast godare. Endast 35 kr!

Imorgon börjar jag min praktik

Jag börjar känna mig lite nervös just nu. Det finns så mycket som man måste tänka på... Tänk om något går fel... Eller om ingen vill äta lunch med mig!!
Idag måste jag fixa en del med utstyrseln som tex. stryka skjorta och kavaj, klippa naglarna och ta bort mitt nagellack, köpa hårnålar så att jag kan sätta upp håret lite snyggt osv.
Ni vet, det finns en ganska strikt dresscode på företaget där jag ska arbeta, det kommer att bli intresant att se hur väl jag kan följa den.

Äh, det löser sig nog. Förhoppningsvis.

Jag har en ganska dålig vana att äta när jag blir nervös, vilket jag den senaste tiden enbart har gjort, därför har jag två restauranger som jag varmt kan rekommendera:

Tonki Tonkatsu:
Detta är då en restaurang som säljer Tonkatsu, panerad och friterad fläskkotlett. Extremt gott men aningen onyttigt. Det som gör denna restaurangs tonkatsu så god är paneringen, istället för att använda sig av brödsmulor så har de en slags smet vars recept antagligen har gått i arv från generation till generation då det är en familjeägd restaurang. Tonki är dessutom känd över hela landet för sin goda tonkatsu så folk kommer från fjärran för att få sänka tänderna i dessa möra köttbitar.
Tro mig, det är sinnesjukt gott.
Adress: 1-1-2 Shimo-meguro, Meguro-ku, Tokyo

Ta sig dit: Från JR Meguro station; gå ut genom West Exit och sedan ner Meguro-dori till vänster. Passera en stor kontorsbyggnaden och sväng vänster vid den stora pachinko byggnaden (den blinkar en massa och låter). Där brevid ligger Tonki Tonkatsu.

The Nanxiang Steamed Bun Restaurant:
Här finns helt otroligt underbar kinesisk mat och speciellt goda dumplings. Vad jag förstår så är detta en kedja som kommer från Kina där den är väldigt känd för just sina ångkokta dumplings.
Denna restaurang är något lättare att hitta då den finns i Roppongi Hills. Hillside-byggnaden på första våningen (1F).
Lättast att ta sig dit är genom att åka Hibiya eller Oedo Subway line, Roppongi Station.

Det var det, nu ska jag gå och köpa lite saker, det får nog bli linne och shorts idag eftersom det är ca 25 grader ute och skinande sol. Känns som svensk sommar bara lite fuktigare.

2 dagar kvar tills jag börjar min praktik

Ok, första inlägget!
Jag landade på Narita i onsdags kväll efter ca 11 timmar i luften, en mellanlandning i Beijing och en försening på 1 timme. Inte helt fel bortsett från det faktum att de konfiskerade min ansiktsskrubb och hudlotion i säkerhetskontrollen på Beijings flygplats. Jag fick muta mig tillbaka min ansiktskräm dock! Den kunde jag efter en lång förhandlig med 3 kontrollanter ta tillbaka. Phew!
Är det skills från min sida eller bara det faktum att de inte orkade lyssna på mig längre... Jag vet inte men jag är lycklig vilket som.

Efter det har mina dagar mest bestått av olika förberedelser och sömn då jag aldrig kan sova när jag flyger. Kan man få dubbel jetlag så är det det jag lider av just nu.

Igår flyttade jag in i mitt fina rum (eller lägenhet som det är), här har jag allt jag behöver; säng, dusch, kök bestående av kokplatta, vask och skåp, kyl med frys, skrivbord, klädställ samt klädboxar och det viktigaste av allt.... En TV.
Området jag bor i är faktiskt inte helt fel det heller. Jag bor längst med Tokyu Toyoko linjen (privat järnväg) på en station som ligger ca 15 min från Shibuya, det underlättar en hel del när jag ska ta mig till jobbet senare! Och tro mig, det var inte lätt att hitta ett ställe som låg både centralt, var hyfsat billigt och hade tillgång till egen dusch. Lucky!
Jag är väldigt nöjd med den kringliggande omgivningen och butikerna också! Till min stora förtjusning hittade jag en 100 Yen Shop där jag nu har införskaffat mig allt från handduk till tandkräm.

För er som inte vet vad en 100 Yen Shop (uttalat Hyakku En Shoppu) är så är det butiker där du kan handla varor, allt mellan himmel och jord, för 105 yen. De lägger på extra 5 yen för något, skatt eller moms antar jag. Daiso är också en stor 100 Yen Shop kedja som kan rekommenderas, det finns en enorm i Harajuku om jag inte minns fel. Så, till alla er fattiga studenter: Här har ni ert paradis!

Nu ska jag sova av mig jetlaggen och vakna upp till en normal dag imorgon!