tisdag 18 oktober 2011

Mina 2 första dagar på praktikplatsen

Igår när jag vaknade upp så var jag helt förstörd av nervositet! Det blev inte bättre av att när jag färdigduschad och sminkad i min suits går ut på gatan och känner en vind av värme som blåser svettigt på en.
26 grader sådär.
Resan till företaget var dock ganska lugn då jag åkte 40 min extra tidigt, bättre för tidig än att bli försenad!!
Efter sådär 35 minuter på 3 sprängfyllda tåg når jag äntligen min skyskrapa som jag skall arbeta i, den är nog utan tvivel högre än den högsta byggnaden i Stockholm och i Tokyo är det egentligen inte särskilt högt alls.
Komiskt, eller hur?
Jag åker upp till 14:e våningen efter att ha hälsat artigt på vakten som inte hade släppt in mig om jag inte skrivit in mig i besöksloggen. Väl där uppe vid receptionen möter min kontaktperson Mr Sano mig, han var desstom den person som intervjuade mig i sommras (jag höll på att dö av nervositet då också), vi går raka vägen in på kontoret, förbi ca 100 personer som sitter och arbetar och direkt in på högsta hönsets kontor. Här ska hälsas på, artigt och korrekt med bugning och keigo (keigo = artig form av japanska, grammatiken och orden blir väldigt långa och komplicerade).
När jag hälsat på chiefen så tar Mr. Sano med mig upp på 15:e våningen där han introducerar mig för min arbetsgrupp som jag skall spendera de nästkommande månaderna med!
Här ska det hälsas på igen, jag brassar på med min finaste keigo med bugning! Sedan lämnar jag fram chokladen som jag köpt från Sverige... Jag såg till att det stod Stockholm och att det var dalahästar på, ska det vara så ska det vara så svenskt som det kan bli.
Just det där med att ge något när man varit bortrest eller kommer på besök är ganska så viktigt i Japan, det kan också bli en personlig konkurs om man reser mycket har jag fått det förklarat för mig hehe
Jag får sedan ett bord, en dator, lite kontorsbehör etc.
Efter det sitter jag och svettas i min suits i 10 min tills klockan ringer, ja ni läste rätt, det finns en klocka som påminner lite om när klockan ringer in på lågstadiet. Detta är då signalen för att arbetsdagen har börjat och man skall ha morgonmöte som avdelningschefen håller i... Vilket jag självklart fick stå i centrum av, väldigt svettigt! Till min stora fasa lägger han till att vi endast ska tala på japanska med varandra också, detta som en del av min utbildning, visserligen är det väldigt bra för min del, men pressen föll ner som en meteorit från himlen på en.
Alla var dock väldigt snälla och glada så det underlättade allt för mig senare när jag fick gå runt och hälsa på alla på kontoret igen, sådär en ca 100 personer haha
Dagen rullar sedan på med ett möte med min avdelningschef, jag rensar ut 1 år av filer i deras förvaringsskåp och organisera dem, shreddar papper i 2 timmar och pluggar produkterna som erbjuds.
Sen tog dagen slut! Klockan ringer då också kan jag flika in.
Jag sov på tågen hem och ramlade i säng efter det.

Idag vaknade jag upp samma tid, med andra ord alldeles för tidigt, gick till arbetet dock inte lika svettig denna gång hehe
Idag kändes saker och ting mycket lättare därför flöt dagen på utan minsta problem faktiskt! Så jag har inte så mycket att berätta om idag... Förutom... Dagens goda mat:
Jag åt Udon till lunch idag (tjocka japanska nudlar)! Personligen gillar jag dem bäst kalla i en slags söt/salt sås med ett löskokt ägg på med massa purjolök och frityrsmetsmulor!
Mums!
Det bästa med just udon är att för det mesta kostar det väldigt lite men man blir väldigt mätt på det.
Riktig studentmat fast godare. Endast 35 kr!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar